CG Bloggin'

Var i min barn- och ungdoms hood idag och igår. Sjöbo. Ringer en klocka hos många kan jag tänka, ja. Hursomhelst, för första gången på mycket länge så tog jag en liten promenad genom byn. Det är fan vad korta avstånden är. För femton år sen sprang man ute med gänget [eller ja, egentligen bara en person] och utforskade olika delar av Sjöbo. Genom folks trädgårdar och så. Coolt. Det var äventyr, spänning, och sommarkvällen tycktes aldrig ta slut. Världen låg öppen för oss att upptäcka, framtiden likaså. Jag sett min fair share av den globala scenen sen dess. Min polare gick tyvärr bort innan han fick göra likadant. Så många drömmar och förhoppningar som infriats och grusats. Och sen är man back, följandes nästan samma fotspår [inte genom folks trädgårdar då]. Mycket har förändrats, men det känns som det borde märkas av mer, hos mig och hos min omgivning. Avstånden exkluderat då. Tog fan bara 5 minuter att gå från syrrans till ICA-handlarens igår och det är igenom halva stan.