CG Bloggin'

Jag har fortfarande inte skrivit om hur en vanlig dag som FN-praktikant ter sig. Well, eftersom huvet mitt känns alltmer mushi-mushi och unclear, så försöker jag på mig en enkel, praktisk beskrivning av en sådan - förhoppningsvis utan att bryta några säkerhets-/tystnadspliktregler:

Jag bor i byggnaden bredvid kontoret och behöver inte gå upp förrän 9.20, med jobb beginning 9.30. Jag kommer dit, tar mig en kopp te, snackar lite med personalen, kollar mejl, blogg osv. Vid 10.00 kör jag igång på allvar, t.ex. med möten/intervjuer, rapportskrivning,  redigering av information, the works. Eftersom jag inte äter frukost, så väntar jag otåligt på att restaurangen öppnar vid 13.00 (!). Efter en laddning rysk husmanskost - borstj, biff, potäter, ris, kyckling (yes, i still eat it), sallad, gulasch, och en massa annan tung mat, två gånger dagligen, varje dag, samma ställe, vecka ut, vecka in, Gud vad jag saknar en enkel baguett, sushi, dumplings, hamburgare, fisk (inte den färska med ögon och tail, utan den anonyma fiskblocksvarianten...i senapssås, med potatis) osv. - så tar jag mig en liten promenad längs M27 (vägen i Abkhazien), kommer tillbaka till kontoret strax innan 14.00, fortfarande däst och dåsig, ibland till den milda grad att jag faktiskt tar mig en tupplur (don't tell my people!). Hursomhelst, jag är trogen min post och mina uppgifter, så allt som oftast tar jag igen senfärdighet under dagen med en snittad övertid till 19.00-20.00 på kvällen. Så iväg till kvällsmat och, om jag har tur, happy hour och karaokekväll. Min senaste favorit, en av få sånger jag kan ta mig an pga begränsningar i mitt röstregister, är "Can't take my eyes off of you...you're just to good to be true.......I love you baby, and you know its quite alright, to love you baby....daddadaddadad". (Fick 69 av 100 vid senaste mätningen...."not bad" som maskinen säger.)

Det var en vanlig vardag på Aitar Hotel, Sukhumi, Abkhazien (de facto självständigt). Inom kort ska jag flytta ner till stan och nya lokaler. Informationscentrumet - med bibliotek, databaser och hemsida - ska snart till att öppna. Inte utan viss stolhet kommer jag inom kort trycka upp visitkort saying "Carl-Gustaf Eriksson, Information Manager". Jag har naturligtvis ingen reell makt eller beslutanderätt, men å andra sidan kan jag som verkställande tjänsteman idka visst inflytande över hur centrumet gestaltar sig. Yeessssss. Det praktiska ansvaret finns där - ett ok, som trots allt är ganska tillfredsställande. Något lär jag lära mig av erfarenheten.

Helgerna är sig också ganska lika, som jag skrivit om tidigare: typ varannan fredag sauna på fredagar; oftast marknad på lördag dag, fest/middag på kvällen; och hike med dvd-kväll på söndag. Den här helgen är ett undantag - dåligt väder, ingen hike, ingen sauna, ganska tråkig middag, och en månadsrapport som är due imorrn - och jag kände mig mestadels håglös och trött på stället. Jag saknar mycket, däribland vänner, mat och generell atmosfär från Malmö, Sweden. Jag saknar, don't laugh, popkulturella referensramar - prisa Gud, att jag fick med mig det mesta av Andreas mediabibliotek innan jag åkte. Men  discodancing, biokvällar, finkultur (ok, jag har aldrig varit bevandrad vad gäller konst och prosa, men nu saknar jag det..), bra café med god fika, snygga grejer (här är det antingen tragiskt och vackert förfall, eller nouveau-riche, plastigt bad taste som gäller), och...jag klagar för mycket. Mycket har sin grund i att jag varit här i snart två och halv månad. Jag ska till Tbilisi på onsdag. Det är inte den bästa av städer, men iaf kommer resan medföra en välbehövlig change of atmosphere. Jag hoppas på förnyade krafter med vilka jag kan och vill utforska Abkhazien med samma nyfikenhet som jag hade i början. Detsamma gäller bloggskrivandet. Detsamma gäller min egen syn på de enorma möjligheter som getts mig iom den här praktiken. Well, enorma och enorma, allting är relativt, karrärmöjligheterna är goda men i sig inte en garant för happiness....No, no, happiness kommer t.ex. från förmågan att begagna sig av situationen och ta tillvara på erfarenheter, så - ryskinlärning, ansvarstagande, planering, analys, reflektion, och en massa, massa nätverkande (utan för mycket yta!) är vad som kommer gälla. Och så turkiskt bad på fredag, svenska köttbullar till helgen.

Grattis till syster Pias bemärkelsedag på torsdag!