Uppföljning I
Okey, I'm back from Tbilisi. Ett blogginlägg är på sin plats. Let's begin with the eclipse...
Onsdagen den 29:e mars, 15.14 lokal tid så drabbades Sukhumi av en solförmörkelse. Det kom som lite av en överraskning för många. Även om nyheten var ute så tror jag folk hade lite koll på vad en total eclipse innebar. Själv hade jag stenkoll efter timmar framför internet - or so I thought. Jag förberedde mig med kamera och försökte dokumentera hela processen - från begynnande skugga timmen innan, till klimax - med återkommande, ivrigt bildtagande. Under de tre minuter som solförmörkelsen var total - det gick så snabbt - tog jag bilder för att föreviga ögonblicket...och förlorade nästan upplevelsen. Bilder blev kassa och jag upptäckte att de inte kunde berätta särskilt mycket om förloppet i sig. Så som komplement till bifogade bilder, tänk er en underbar vårdag, klarblå himmel, strålande sol, ca 20 grader. Jag går till stranden typ kvart i tre, sätter mig på en vågbrytare som sträcker sig några meter ut i havet. Ljus, ljus, ljus, ljus, brrr, lite kallare, men fortfarande ljust, nja, horisonten börjar rodna, det blir kallare, jacka på, och så plötsligt, inom ett par minuter, så blir det twilight och....mörkt. Tre minuter känns som tre sekunder och sen vänder förloppet. Det känns som något jag har sett på film - jag känner förvånansvärt lite, det borde vara mer WOW, men istället bara....oj, coolt. (Min oförmåga att särskilja verklighet från fantasi ter sig lite oroande så här i efterhand. Eller det kanske inte spelar någon roll, perception is everything...it's all real in a way anyways) Ändå kvalificerade sig händelsen till en av de mer minnesvärda i mitt liv. Bisarr, surrealistisk , dygnsrytmen all fucked up... Lägg därtill flight till Tbilisi senare på eftermiddagen, kulinarisk klimax med sushi till middag (allt som finns i Sukhumi är lokal husmanskost), och övernattning i otroligt schysst och relativt smakligt inredd lägenhet, med rena, väldoftande lakan - till skillnad från Aitars insektsinfekterade sängar...
I nästa blogg kommer vi behandla Tbilsi mer i detalj, däribland en vistelse i presidentens lägenhetsbyggnad med en svensk NGO kallad Kvinna till Kvinna...coming soon ;)
Onsdagen den 29:e mars, 15.14 lokal tid så drabbades Sukhumi av en solförmörkelse. Det kom som lite av en överraskning för många. Även om nyheten var ute så tror jag folk hade lite koll på vad en total eclipse innebar. Själv hade jag stenkoll efter timmar framför internet - or so I thought. Jag förberedde mig med kamera och försökte dokumentera hela processen - från begynnande skugga timmen innan, till klimax - med återkommande, ivrigt bildtagande. Under de tre minuter som solförmörkelsen var total - det gick så snabbt - tog jag bilder för att föreviga ögonblicket...och förlorade nästan upplevelsen. Bilder blev kassa och jag upptäckte att de inte kunde berätta särskilt mycket om förloppet i sig. Så som komplement till bifogade bilder, tänk er en underbar vårdag, klarblå himmel, strålande sol, ca 20 grader. Jag går till stranden typ kvart i tre, sätter mig på en vågbrytare som sträcker sig några meter ut i havet. Ljus, ljus, ljus, ljus, brrr, lite kallare, men fortfarande ljust, nja, horisonten börjar rodna, det blir kallare, jacka på, och så plötsligt, inom ett par minuter, så blir det twilight och....mörkt. Tre minuter känns som tre sekunder och sen vänder förloppet. Det känns som något jag har sett på film - jag känner förvånansvärt lite, det borde vara mer WOW, men istället bara....oj, coolt. (Min oförmåga att särskilja verklighet från fantasi ter sig lite oroande så här i efterhand. Eller det kanske inte spelar någon roll, perception is everything...it's all real in a way anyways) Ändå kvalificerade sig händelsen till en av de mer minnesvärda i mitt liv. Bisarr, surrealistisk , dygnsrytmen all fucked up... Lägg därtill flight till Tbilisi senare på eftermiddagen, kulinarisk klimax med sushi till middag (allt som finns i Sukhumi är lokal husmanskost), och övernattning i otroligt schysst och relativt smakligt inredd lägenhet, med rena, väldoftande lakan - till skillnad från Aitars insektsinfekterade sängar...
I nästa blogg kommer vi behandla Tbilsi mer i detalj, däribland en vistelse i presidentens lägenhetsbyggnad med en svensk NGO kallad Kvinna till Kvinna...coming soon ;)
Kommentarer
Postat av: Anna B
En himla massa klimax! Och i det avseendet far man val saga att verkligheten ALLTID overtraffar fantasin.
Trackback